Sundbyholm – En golfweekend i slottsmiljö

Text: Fredrik Richter
Foto: Carl-Johan Ekström www.cj-a.se

Lugnet sprider sig i kroppen direkt när vi svänger av motorvägen och efter ett tag kör in i den mysiga bokskogen. Vi har bilat en dryg timme från hetsen i huvudstaden och när vi parkerar utanför receptionen på Sundbyholms slott och ser ut över Mälaren har all stress runnit av oss och vi ser fram mot en härlig slottsvistelse.

Sundbyholms Slott är en populär anläggning som passar många smaker. Företag kommer hit för sina konferenser, matälskare kommer hit för den kulinariska upplevelsen, golfare sover och äter gott här innan det bär av till närliggande Sundbyholms GK. Men kanske är slottet mest känt för att här spirar romantiken. Hit kommer många par för en romantisk weekend och här har under fyra år TV4 spelat in programmet Bonde söker fru, där nervösa bönder fått sina första kontakter med de antagligen lika nervösa uppvaktande deltagarna. Slottet har anor hela vägen till 1500-talet då Sundbyholm var ett klostergods. Vid reformationen 1527 tog kronan över och sedan har många kungar, hertigar och friherrar bott på Sundbyholm.

Idag drivs slottet av paret Eric Johansson och Christin Widerberg som äger samtliga byggnader vid anläggningen, förutom själva slottet som ägs av Eskilstuna kommun. Paret driver Sundbyholms Slott med stor omsorg och entusiasm och i de fantastiskt vackra miljöerna är det nog en ynnest att komma till jobbet för ägarparet.

Sundbyholm erbjuder en mix av moderna och historiska miljöer för gästerna att vistas i. Det finns 97 rum och 160 bäddar, med 16 juniorsviter och 12 lyxsviter. De flesta rummen ligger i själva hotellbyggnaden och sviterna är fördelade i de olika byggnaderna på området. Alla med olika stilar och historiska teman.

Vi äter en fantastisk middag i slottets restaurang där sommelier Maria Johansson på ett ypperligt sätt ser till att smakerna i mat och dryck matchas perfekt. Den lokala färskölen från det närliggande mikrobryggeriet i Eskilstuna får både inleda och avsluta vår kväll. Mätta och belåtna rundar vi av dagen med en promenad i slottsparken ner till marinan och njuter av de små kluckande vågor som Mälaren bjuder på denna kväll.

Golfen
Efter en rejäl frukost i slottskällaren far vi iväg mot Sundbyholms GK. Färden dit från slottet tar några minuter och när vi kommer fram till det vackra klubbhuset tittar solen fram och vi rusar omgående upp mot första tee. Inför säsongen har man gallrat bort en mängd träd på många hål på banan, men fortfarande känns de första hålen på Sundbyholm läskigt smala. Det gäller att hålla tungan rätt i mun här då det är fairwayträff eller skog som gäller. Vi förvånas redan på ettan över den goda kvaliteten på greenerna. De är snabba och hårda och med deras ibland kraftiga unduleringar är det rejäla utmaningar för oss att få bollen i hål. Banchef Peter Sandberg har med sin stab lyckats få bort ”filten” under greenytan och banan kan numera stoltsera med riktigt snabba och rättvisa greener.

Efter femman lämnar vi skogshålen och kommer istället ut på öppna landskap. Dock är inte faran över för våra sneda slag. Nu kantas många hål av vattenhinder och det gäller fortfarande för oss att hålla oss på fairway.

Efter nian passerar vi klubbhuset igen för ett kort fikastopp. Löfgård, som klubbhuset kallas, fanns omnämnt redan på 1400-talet. Här har såväl munkar som brukspatroner huserat genom åren och under större delen av 1900-talet fungerade Löfgård som lantbruksskola. Vi kämpar vidare ut mot de sista nio med en annan form av lantbruk, nämligen vår egen golf.

Hålen 12-16 är alla riktigt bra ute på hedarna. När Sune Linde ritade banan i början av 90-talet var det här området en helt öppen ängsmark. Nu är hålen inramade av träd och buskar vilket har gett dem mer bättre karaktär. Vatten är i spel på flera av dessa hål och det är sannerligen ingen lätt bana vi har gett oss i kast med. Men charmig är den. Det sista hålet är en smal och tuff par-4 upp mot klubbhuset. Den kraftig undulerade greenen ger möjligheter till spektakulära flaggplaceringar. Just när vi hålat ut på 18:e kommer regnet och vi snabbar oss mot klubbhusets restaurang som drivs av den sjungande kocken Daniel Johansson Wilje. Vi lämnar slottet och golfklubben och lugnet i Sundbyholm och beger oss hemåt igen. Vi har blivit behandlade som kungar, mått som prinsar, och när vi kör in i bilköerna på Essingeleden och storstadens stress längtar vi omgående tillbaka.