På andra sidan sundet

Text: Michael Broström
Foto: Fredrik Richter

Öresundsbron är inte bara ett imponerande byggnadsverk. Det är också porten till en värld av nöjen både på och utanför golfbanorna i Köpenhamn med omnejd.

Den imponerande utsikten uppe på bron förbyts i en stunds tunnelkörning innan man kommer upp på den danska sidan. I stället för att köra direkt in till centrala Köpenhamn och alla dess nöjen svänger vi av och tar en tur till Dragør Golfklub, banan som man ser från luften när man flyger till och från Kastrup.

Redan på vägen in till banan får man en uppfattning om att den är platt. Väldigt platt. Markområdet som banan ligger på är också ganska begränsat vilket gör att man vid snedträffar – på gott och ont – kan hamna på intilliggande hål.

Designen är ganska enkel, men hålen är tilltalande på så vis att man ser vad som gäller och kan anpassa sig efter det. Emellanåt tror man att banan ska vara enkel, men den biter ifrån då och då, och på den ombyggda nionde greenen med sina olika platåer gäller det att inte hamna fel.

En egenhet som är mycket tilltalande är den upphöjda gång- och cykelväg som går tvärs igenom hela området – helt spikrak och som gjord för en procession av något slag. Man får flera gånger passera den och det är kul att titta bortåt och se något som liknar en perspektivmålning. Extra plus också för det stora fågellivet och den imponerande rovfågel som majestätiskt cirklade över oss en stund.

Trots att det är platt och ofta nära mellan green och nästa tee gör vinden att det tar på krafterna och det är med lite trötta ben vi stegar in i klubbhuset och upptäcker ännu en stor fördel med Danmark. En bricka med smørrebrød dukas upp och de delikata smörgåsarna med olika spännande pålägg får sällskap med en äkta dansk Carlsberg ned i magen. Mums!

Trötta och mätta, och ganska nöjda med golfen trots lite udda slag i vinden, tar vi oss in till en av de charmigaste storstäder som finns. Köpenhamn har allt man kan önska sig, men känns aldrig övermäktigt.

För den kulturintresserade finns två vackra slott att beskåda, Christiansborg och Amalienborg och är man intresserad av konst, både ny och gammal sådan, är Glyptoteket ett absolut måste. Det tidigare syndens näste, Nyhavn, har ett folkliv och uteserveringar som slår det mesta för den som vill äta gott, dricka gott och spana in andra flanörer. Köpenhamns Zoo är en given succé för alla barnfamiljer.

Hade det varit sommar och varmt hade vi dragit till Köpenhamns nya sandstrand, men eftersom det är höstväder drar vi in till Tivoli och alla dess nöjen. Kvällen rundas sedan av med en promenad på strøget och middag på en charmig liten italiensk restaurang. När vi sedan tar taxi till urmysiga Avenue Hotel är ögonlocken tunga, men vi kan inte motstå stämningen i loungen och får i oss en sista espresso innan vi drar täcket över oss.

Under regntunga skyar kör vi dagen efter vidare norrut till anrika Københavns Golf Klub, grundad 1898 och därmed Skandinaviens äldsta golfklubb. Efter viss förvirring inser vi att man helt enkelt inte kan köra fram till klubbhuset. I stället får man ställa bilen, gå under järnvägen och in genom grinden till det hjorthägn där golfbanan ligger.

Efter ytterligare en stunds promenerande kommer vi fram till klubbhuset där vi inväntar ett uppehåll i regnet med en pilsner och en matbit. Restaurangen är sådär klassiskt mörk och inrökt, men även danskarna har fått falla till föga och numer får man bara röka utomhus. Gemytet finns dock kvar och en hel del historia i form av tavlor på väggarna med namnen på klubbmästare och andra vinnare.

Redan första hålet bjuder stort motstånd. Ouppvärmda och stela i det lätta duggregnet möts vi av ett par 3-hål på 165 meter, uppför hela vägen och in i vinden. Ett par fina bogeys senare är vi varma under luvan och redo att ta oss an banan på riktigt.

Det visar sig snabbt att det där med hjorthägn inte bara är snack. På korta treans fairway står en enorm ek som hindrar inspel från den vänstersida där jag hamnat, men värre än så är att jag knappt vågar gå fram till min boll som ligger bara tiotalet meter från ett gäng med hjortar, vars horn ser ut att kunna agera verktyg i vilken skräckfilm som helst.

Man skulle kunna tänka sig att en lätt lönnfet svensk med stor golfbag fylld med klubbor skulle oroa hjortarna så mycket att de skuttade iväg, men de tittar bara lugnt på mig när jag går fram och slår en extrahög mellanwedge till flaggan. Hmm. Kanske är det en smula rädsla som saknas i mitt spel?

Banan är generellt väldigt öppen med mest gräs mellan hålen. I utkanten av banan står visserligen pampiga träd som nog sett ett och annat århundrade, men banan har tydlig parkkaraktär och är ganska lättspelad, om än inte lättscorad.

Efter de första nio hålen inser vi att något nytt banrekord inte är på gång från någon av oss och vi spelar därför tvåmannascramble för oss själva på de sista nio. Och nu infinner sig plötsligt ett spel som kanske räckt till banrekord. Vi slår båda pampiga utslag, sköna järnslag och snärtade wedgar.

Om det är den återfunna känslan att man faktiskt kan spela golf som gör det vet jag inte, men de sista nio hålen verkar ta slut alldeles för tidigt och med kanonhål som bl.a. det långa 17:e hålet, önskar man nästan att man orkade gå några hål till. Orken får dock sparas till att traska den långa vägen ut till bilen för vidare transport till charmiga Skovshoved Hotel.

Längs den sanslöst vackra kustvägen finns mängder med pampiga kåkar som gör att man drar sig till minnes den gamla historien om hur danskarna säger att det är bättre att bo i Sverige på andra sidan sundet, "för då får man vackrare utsikt" …

Utsikten från rummet är det inget fel på, Öresund i fonden och Skåne vid horisonten, eldrött upplyst av den sista kvällssolen. Inte heller den sanslöst goda köttbit jag får till middag går att klaga på – sådär perfekt rosa i mitten.

Morgonen efter drar vi ut rejält på frukosten medan regnet smattrar mot rutan. En planerad runda på Rungsted GK förvandlas till en lång promenad på den fina golfbanan där hålen är vackert inramade och utmaningarna ser ut att vara många med allt vatten som skär in framför greenerna. De medlemmar som spelar vittnar om att morgonens regn gjort banan rejält blöt, men att det rullar riktigt bra ändå.

Det är också spännande att vandra i Tigers fotspår på den här Mackenzie-designade banan (inte Alister, utan hans bror Charles). När SAS Invitational avgjordes här 1999 slog Tiger en monsterdrive på 18:e hålet – vilken förärats med en liten platta där hans boll stannade – och smällde sedan upp bollen till några meter från hål med en järnnia för en enkel eagle.

Jag nöjde mig med att notera att jag nog får utnyttja gymkortet lite mer och fylla fickorna rejält på klubbens pro om jag ska slå sådär långt. Men Woods är säkert urusel på min paradgren – fickparkering …

Efter en titt på det charmiga, om än lite skumt konstruerade, klubbhuset far vi vidare norrut till Helsingør Golf Club. Min mor tipsade om konstmuséet Louisiania som ligger längs kustvägen här, men jag gör tillräckligt många konster på banan så det får vara.

Det är damtävling hela förmiddagen och vi får sällskap vid lunchbordet av en mycket talför dansk som glatt pratar på om allt möjligt, bl.a. hans marker i Sverige och den stundande älgjakten. Kul att vi har något som danskarna gillar också så att bytesbalansen öl och älg jämnas ut något.

Själva banan är en mycket tilltalande parkbana med många riktigt bra hål där man pressas att slå sina bästa slag eller spela säkert och offra chansen att göra birdie. Det är ganska kuperat emellanåt och det krävs bra kondis för att behålla skärpan ända in i mål.

Bland alla de utmärkta hålen förtjänar avslutningen ett extra omnämnande. Hål 16 är ett par 5-hål som spelas rejält uppför och där det är out på hela högersidan. Hål 17 är ett underbart par 3-hål där man står högt och spelar till en green som skyddas av två bunkrar och en liten damm. Slutligen är hål 18 ett diaboliskt par 5-hål där alla tre slagen måste slås med precision om man ska belönas med en birdie.

På vägen från klubben är det inte utan att man funderar på när man kan planera in nästa lilla tur över sundet. De här tankarna förminskas inte ett dugg av den lilla extralast vi får med oss efter ett stopp i de små butikerna inne i Helsingør innan vi tar färjan tillbaka till Sverige.

FAKTA:

Øresundsbron
Enkel resa med bil: 325:-
www.oresundsbron.se

Färja
Scandlines kör turer varje halvtimme från Helsingør till Helsingborg.
Enkel resa med bil: 325:-
www.scandlines.se

Avenue Hotel
Dubbelrum från DKK 1175:-
+45 35 37 31 11
www.avenuehotel.dk

Skovshoved Hotel
Dubbelrum från DKK 1500
+45 39 64 00 28
www.skovshovedhotel.com

Dragør Golf Klub
18 hål, par 71
+45-32 53 89 75
www.dragor-golf.dk

København Golf Klub
18 hål, par 71
+45-39 63 04 83
www.kgkgolf.dk

Rungsted Golf Klub
18 hål, par 72
+45-45 86 34 44
www.rungstedgolfklub.dk

Helsingør Golf Klub
18 hål, par 71
+45-49 21 29 70
www.helsingorgolf.dk

Louisiana
+45-49 19 07 19
www.louisiana.dk

Tivoli
+45-33 15 10 01
www.tivoli.dk

Glyptoteket
+45 33 41 81 41
www.glyptoteket.dk

Zoo
+45-72 200 200
www.zoo.dk

Danmarks Turistbyrå
08-611 72 22
www.visitdenmark.se