Golf i faraonernas land

Text: Michael Broström
Foto: Fredrik Richter

När solkusten inte lever upp till sitt namn och rivieran känns som ett höstlikt Borås snarare än en solig semesterort, åker vi i stället till Egypten – här finns soldränkta golfbanor mellan sanddyner och palmer, och till och med utsikt mot pyramiderna!

När det är semesterplanering hemma vid köksbordet är det ofta en sak som man är ute efter mer än något annat. Solen. Ett resmål som då passar utmärkt är Egypten, där solen steker i princip jämt.

För golfspelaren finns många olika anläggningar att välja mellan, vi valde att spela några rundor nere vid Röda Havet och sedan ta en sväng upp till Kairo för att kunna kombinera golfen med ett besök på Egyptiska muséet och även titta på pyramiderna.

Stjärna precis vid Röda Havet
Med fyra och en halv timme i flygplan från Arlanda till Kairo följt av en timmes busstransfer tar det ett tag att komma till Stella di Mare, men resan är värd besväret. Resorten ligger intill Röda Havet och hotellet vi bor på, femstjärniga Stella Grand Hotel, är så nära havet att det har en egen 400 meter lång sandstrand som komplettering till den enorma poolen, som mer påminner om en mindre sjö.

Hotellet har stora och vackert inredda rum, samt ett enormt Thalasso-SPA där man förutom olika behandlingar även kan ta ett dopp i en uppvärmd saltvattenbassäng om inte havet eller utomhuspoolen passar.

Efter att ha installerat oss i rummen är det dags att attackera buffén och det är inte utan viss möda man sedan tar sig till hissen och tar sig tillbaka till rummet. En snabb nattfösare senare lockar kudden och vi somnar snabbt in i den stora sängen med luftkonditioneringen på låg nivå för att hålla temperaturen över natten.

Efter intagen frukost slänger jag bagen på axeln och blir transporterad i golfbil till banan, en tur på ca fem minuter som antyder att chauffören sett alldeles för många actionfilmer med biljakter …

Väl framme vid golfklubben imponeras vi av det snygga klubbhuset och ger oss av ned till rangen. Som visar sig vara en sån där cool "driving lake" där man slår bollarna ut i vattnet. Vi pressar oss till det yttersta för att försöka slå över vattnet, och endast en lätt brist på talang hindrar oss att lyckas.

På väg till första tee passerar vi en väg, som vaktas av en egyptier iklädd långbyxor och jacka – medan vi svettas i kortärmat och shorts. Han är heller inte ensam, utan på och kring banan arbetar flera arbetslag, ofta uppåt 6–8 man med enkla jobb som kunde klarats av en person med bättre verktyg – arbetsdelning i ett land där arbetskraft inte betingar något större pris.

Banan ligger inne bland husen, men det är sällan man prickar någon balkong. Okej, inte helt sällan, men det verkar vara ganska folktomt och vi ropar FORE allt vad vi orkar och hoppas på att ingen ska träffas.

Bra layout
Layouten är generellt ganska bra och arkitekten, Karl Litten, har bl.a. också ritat Majlis-banan på Emirates Golf Club i Dubai, där Europatouren spelar Dubai Desert Classic. Den här banan är inte i den klassen, men väldigt trevlig som resortbana och man frestas ofta att pröva sin lycka på många utmanande hål, samtidigt som man har stor chans att scora på lite enklare hål.
På första nio är trean roligast, ett par 5-hål med dogleg vänster, där en damm vaktar högersidan på utslaget och den vågade får slå över lite palmer för att försöka nå in på två. Då har den långtslående redan haft chans att driva både ettan och tvåan – två korta och raka par 4-hål.

Sista nio har en tuff avslutning med hål 16, ett kort par 4 där man får slå ett finesslag över vattnet in till greenen, hål 17, ett långt par 3 över vatten och med vatten hela högersidan samt hål 18, ett par 4 med svag dogleg vänster, även här med vatten hela högersidan.

Efter rundan sätter vi oss på terrassen och beskådar serveringspersonalens besynnerliga dans. Att de är dubbelt så många som de behövt vara känns motsägelsefullt när det tar väldigt lång tid att först få beställa och sedan lika lång tid innan maten kommer. Nåväl, man får ta seden dit man kommer – och i den värmande solen finns ingen anledning att stressa.

Efter några avslappnande dagar på Stella di Mare är det dags att packa och åka norrut mot Kairo och nästa anhalt på resan, Mirage City Golf. Vi kommer nu till en av Egyptens högst rankade banor och den höga klassen känns i allt från receptionen till restaurangen.

Tuff bana
Från den högt placerade utslagsplatsen ligger hela det första hålet för våra fötter. Givetvis lyckas min bästbollpartner slå världshistoriens snedaste utslag och missa hela banan, hela den stora dammen till vänster och i stället träffa femstjärniga JW Marriot till vänster.

Efter denna fadäs tar sig spelet och det behövs verkligen. Banan är riktigt tuff och kräver att man planerar sitt spel och inte tar alltför stora chanser. Trots det är det en riktig chansning som får igång oss på det nionde hålet – efter ett utslag upp på ettans damtee skickar jag upp bollen över träden till några meter från hålet för en enkel, men lätt oortodox birdie.

Sista nio hålen blir en stenhård duell och med lite tur och ännu mindre skicklighet lyckas min partner och jag slå de två proffs vi möter. De andra spelarna i vårt sällskap är omväxlande lyriska över banans skönhet och layout och omväxlande förbannade för att deras bollförråd sinat rejält efter besök i ett flertal av banans många vattenhinder.

Det bildsköna tolfte hålet, ett par 3-hål över vatten är ett av de hål som ser lätt ut, men kan kosta både slag och bollar. Banan är dock generellt rättvis och belönar bra slag – har man dessutom lite känsla på puttningen är de snabba och förhållandevis platta greenerna en ren njutning att ta sig an.

Efter en Heineken och en utmärkt måltid i solen packar vi in oss i bussen för vidare transport till resans tredje och sista anhalt – Hilton Pyramids Golf Resort.

En skymt av pyramiderna
Resorten har 27 hål, en stor range, bra träningsmöjligheter och ett stort hotell med en uppvärmd lagunpool som särskilt tilltalar de medresta ungarna. Vi vuxna är mer imponerade av de trevliga rummen, den lite bättre servicen samt de väl tilltagna och fräscha bufféerna, där hygienen i köket gör att allt snack om magsjuka, "Faraos hämnd”, bara blir just det, snack.
Den utmärkta 18-hålsbanan ligger precis vid hotellet medan den lite nyare 9-hålsbanan ligger en kortare golfbilsfärd bort. Från banan kan man vid klart väder skymta de imponerande pyramiderna i Giza och det är svårt att inte bli imponerad, även på så här långt håll.

Banan är den mest lummiga av de tre vi spelat och har en ganska amerikansk designstil med en hel del vatten, men den är ganska snäll och passar utmärkt för alla typer av spelare. De som är lite duktigare väljer med fördel en tee längre bak och får då en rejäl utmaning.

Här får man använda alla klubbor i bagen, och det är inte alltid en driver är rätt klubbval från tee. Har man rejält med löd i bössan finns dock många tillfällen att chansa för att tjäna slag. Kommer man till sista hålet med en sänkning i sikte gäller det att hålla tungan rätt i mun och få upp bollen på greenen utan att flirta med dammen till vänster – som trots att den ligger en bit ifrån greenen sväljer många bollar.

När vi hålat ut på sista greenen skyndar vi oss att ta en snabb dusch för att hinna med lite mat innan det är dags för en av resans kulturella höjdpunkter – en liten lektion i pyramidernas historia i form av en lasershow, projicerad direkt på de tre pyramiderna i Giza, komplett med imponerande ljus- och ljudeffekter.

Faraonernas grav
Trots att resan är en uttalad golfresa är det svårt att motstå ett besök i det fantastiska Egyptiska muséet, med sina otaliga föremål från Egyptens flertusenåriga historia. Mest imponerande är förstås de bevarade mumierna, men för den som har gott om tid är det inga problem att förlora sig i allt från förgyllda kistor till än i dag välbevarade möbler och kläder från faraonernas tid.

Efter museibesöket är det dags att prova sina färdigheter i prutandets konster på basarerna i centrala Kairo. De "äkta" antikviteter som saluförs tillsammans med allsköns annat skräp betingar först ett högt pris, men efter en tids hård förhandling går man därifrån nöjd med sin skarpa förhandlingsteknik – dock troligen inte hälften så nöjd som försäljaren som gjort sig en bra hacka på sin generösa svenska kund.

På vägen tillbaka till flygplatsen kan vi räkna ihop ett stort antal roliga golfhål, många roliga historier som inträffat på banorna, pyramidalt imponerande kulturupplevelser och en skön vecka i solen. Tummen upp för Egypten!

Faktaruta:

Resebyrå

Golf Plaisir
www.golfplaisir.se

Golf resorts

Stella di Mare
www.stelladimare.com

JW Marriot Mirage City Golf Club
golf.jwmarriottcairo.com

Hilton Pyramids Golf Resort
www.hiltonworldresorts.com/Resorts/Pyramids

Turistinformation