Ladda hem
förra
numret
GRATIS!


Prenumerera nu, klicka här!

ELISEFARM GC
BROLLSTA GK
STARTSIDA OM OSS KONTAKTINFO ANNONSINFO PRENUMERERA ARKIV

Nästan hälften av världens linksbanor finns på Irland och Golfbladet har besökt nio av dem.

Linksgolf i världsklass!

När man säger golf och Irland så tänker de flesta på Dublin, en underbar stad som många svenskar är väl förtrogna med. Men många av de bästa golfbanorna finns långt därifrån, uppe i Nordirland och i nordvästra Irland. Golfbladet gjorde en långresa runt kusten och fick uppleva både tuffa monster och underbara små pärlor.

Vår expedition norrut tar sin början på flygplatsen i Dublin där vi hämtar ut en hyrbil och sätter kursen mot Newcastle i Nordirland och den första anhalten på vår resa – Royal County Down.

Även det bästa är gott nog
Sannolikt skulle det vara klokare att avsluta en sån här odyssé med det som ofta kallas för världens bästa bana i stället för att direkt plocka russinet ur kakan, men man får helt enkelt offra sig och ställa upp på det program som erbjuds.

När vi anländer till denna pärla vid Mourne-bergens fot är vädret också det perfekta för linksgolf – brutet molntäcke och kraftig vind! Vi låter oss inte skrämmas utan stegar upp på tee med två juniorcaddies i släptåg – ett par tonåringar som mer bär bagen än agerar caddie i egentlig mening.

Redan på det inledande par 5-hålet blir vi varse att någon score inte är att tala om den här dagen. Snarare handlar det om att försöka ta sig runt banan med hedern i behåll och att till varje pris hålla bollen lågt i stället för att skya den och se hur den glatt rullar tillbaka på fairway efter landningen.

Efter några hål blir vi varma i kläderna och på fyran, ett fantastiskt par 3-hål som vaktas av bunkrar, ärttörne, ruff och uppsamlingsområden bakom green, råkar en oförsiktigt slagen förstaputt leda till att nästa slag blir ett bunkerslag. Här kittlar det i magen ända tills bollen trillat ned i koppen.

Våra caddies ungdom är kanske anledningen till att de imponeras stort av våra utslag i medvinden på nian, "det var de två längsta drivar vi sett!" Huruvida de sett bättre scorer på hålet än par och bogey framgår inte, men är typiskt för banan där man hela tiden måste vara på helspänn.

På tians tee kan vi häpet konstatera att scoren inte runnit iväg som befarat och att våra enormt höga förväntningar ändå har överträffats med råge. De sista nio hålen spelas innanför de första nio och är kanske inte riktigt i samma klass, men ändå en stor upplevelse.

Efter att sånär ha skjutit ned två stackars japaner med ännu en kanondrive i medvinden på det 16:e hålet, ett urfräckt kort par 4-hål, är det läge att småspringa fram till dem och be om ursäkt, men de ler bara glatt och säger "good shot". Jo, jo, men lik förbaskat blir det bogey sedan bollen rullat över green till ett omöjligt läge.

När vi betalat våra caddies och hoppat i bilen är vi rörande överens om att vi upplevt något alldeles utöver det vanliga, med böljande fairways, höga sanddyner och strålande utsikt över bergen och Dundrum Bay. Och nu har vi åtta linksbanor kvar på vårt spelprogram.

Världens bästa första nio
Portstewart Golf Club på Irlands nordkust är en av få Irländska klubbar med hela 54 hål, med traditionsrika Old Course från 1894, Riverside och banan med världens bästa inledande nio hål. Ett vågat påstående kanske, men början på Strand Course, den mest framstående av de tre banorna, är en häpnadsväckande storslagen links-upplevelse.

Det första hålet har kallats världens bästa inledningshål och från tee har man en fantastisk utsikt över kusten och havet. När man spelat sig ned mot fairway inleds en berg och dal-bana i form av otroligt vackra och utmanande golfhål.

De bästa hålen är de sju som Des Giffin byggde så sent som på 80-talet i sanddynerna mellan Atlanten och floden Bann. Det här är ett pärlband med hål som är så bra att de utan vidare överglänser allt annat, men helhetsbetyget sänks något av de lite svagare hålen på inrundan.

De roligaste två hålen är sexan och sjuan, ett mycket litet par 3-hål följt av ett spännande par 5-hål där man kan frestas att försöka nå på två slag, men kan få betala dyrt om man tappar andraslaget ned i den djupa svackan till höger.

De vänliga medlemmarna talar varmt om både sin egen och de andra banorna i området och ett nytt klubbhus med ännu bättre utsikt än det gamla står snart färdigt. Den här pärlan får man absolut inte missa om man är i området.

Irlands enda British Open-bana
Royal Portrush, bara sex kilometer från Portstewart, är ännu en bana som rankas mycket högt i alla listor över världens bästa banor. Och rätteligen så. Här spelades också British Open 1951, faktiskt enda gången tävlingen spelats utanför Skottland och England.

Vi är den här dagen inbokade på klubbens mer kända bana Dunluce. Hade inte tiden varit så knapp hade vi gärna även provat deras Valley-bana, trots att denna knappast kan ha samma vidsträckta vyer upp och ned längs kusten som den högre placerade banan, namngiven efter 1200-talsslottet Dunluce Castle som syns från flera platser på banan.

Efter en ganska timid inledning biter banan sedan ifrån rejält med en blandning av långa och korta hål där man sällan eller aldrig kan koppla av. Ibland behövs precision, ibland längd och ibland bara en ren jäkla tur när man av misstag tar en klubba mindre än man tänkt sig och sedan får putta från bakkanten av femmans green, bakom vilken det stupar rakt ned mot stranden.


Den vackra och naturliga banan är verkligen en riktigt skön utmaning för den duktigare spelaren, men för höghandicappare kan sneda slag kosta väldigt mycket och kanske göra njutningen begränsad. Detta märks tydligast på banans signaturhål Calamity, ett 215 yards långt par 3-hål med greenen på kanten till en brant där carry hela vägen krävs för den som vill spela mot flaggan.

Vid vårt besök var vinden så kraftig att sjuttonde hålet, ett 584 yards långt par 5, med sin bunker i form av en gapande krater vid namn Big Bertha, nåddes med bara drive-wedge. Det 469 yards långa sista hålet krävde sedan drive-spoon och en lång pitch. Men så fungerar linksgolf, det man får i medvinden kostar i motvinden.

Till republiken Irland
Med tre otroliga banor under bältet lämnar vi så Storbritannien och Nordirland via en halvannan kilometer lång färjetur från Magilligan Point till Greencastle i County Donegal och republiken Irland. Efter vad som känns som en resa tillbaka i tiden på de små vägarna når vi sedan fram till nästa resmål – Ballyliffin Golf Club.

Här finns två banor, Old Links från 1973, delvis utlagd av Eddie Hacket, och den fantastiska nya Glashedy Links, signerad Pat Ruddy och Tom Craddock och öppnad 1995. Vi hinner bara spela den senare, men tröstar oss med att vi ju då har ännu en orsak att komma tillbaka.

Liksom Portrush är Glashedy Links tuff för höghandicappare och det är klokt att värma upp på rangen och hitta en sving innan man tar sig an denna utmaning – drivern bör vara i form redan från ettan. På sedvanligt Pat Ruddy-maner är det sällan eller aldrig enkelt, men alltid njutbart att försöka kämpa sig till ett par eller en sällsynt birdie.

Banan är namngiven efter Glashedy Rock, en rund klippa som liksom Bass Rock på North Berwick är ett givet blickfång på många av hålen. Vilka hål som är roligast är naturligtvis en subjektiv bedömning, men banans par 3-hål är både spännande och utmanande, utan att därför vara alltför svåra – men tyvärr bara tre stycken!

Femman har en väl inbunkrad green medan sjuan spelas hela 35 meter ned till greenen vid en damm, båda medellånga hål. Det fjortonde hålet, från en upphöjd tee och med Glashedy Rock vid horisonten, är dock juvelen i kronan med sitt fantastiska greenområde. Bättre designat par 3-hål får man leta länge efter.


Efter rundan är restaurangen väl värd ett besök med sin prisvärda och mycket goda mat. Kommer man in i god tid innan det mörknar får man också inmundiga sin måltid eller läppja på en Guinness med utsikt över golfhålen ned mot havet och Glashedy Rock.

I nästa nummer fortsätter vi vår resa i nordvästra Irland med besök på Rosapennas Sandy Hills, den undangömda lilla pärlan Portsalon, underbara Enniscrone, County Sligo på Rosses Point och avsides belägna Carne Golf Club.

Vad är Links?
Vi som ser mycket golf på TV brukar associera golf med smaragdgröna fairways och irriterande långa reklamavbrott med fontäner, vattenfall och prunkande rabatter. För traditionalister är detta så långt från riktig golf man kan komma – i stället ska det vara lätt gulnat gräs, stenhårda fairways och golf där man rullar fram bollen i stället för att lobba in den – äkta linksgolf!

Termen links sägs komma från det markområde där golfen ursprungligen spelades, "länken" mellan hav och land, där det inte gick att bedriva odling och inte gick att bygga hus. Idag är dessa markområden ovärderliga, men förr var de i princip värdelösa och därför fick golfarna hållas där.

De ca 160 linksbanor som finns i världen får sällan nytt sällskap, men i sällsynta fall har lyckligt lottade entreprenörer fått loss äkta linksmark för att bygga nya golfbanor. Det gäller dock att utnyttja möjligheten att besöka de befintliga banorna medan tid är – om den markhöjning som det talas om i samband med växthuseffekten blir verklig kan många av de äldre pärlorna försvinna.

Länkar:

Turistinformation Irland
irland.se

Tidbokning, boende och golfinformation
www.northandwestcoastlinks.com

Royal County Down GC
www.royalcountydown.org

Portstewart GC
www.portstewartgc.co.uk

Royal Portrush GC
www.royalportrushgolfclub.com

Ballyliffin GC
www.ballyliffingolfclub.com

Rosapenna Hotel & Golf Resort
www.rosapenna.ie

Portsalon Golf Club
www.portsalongolfclub.ie

Co. Sligo GC
www.countysligogolfclub.ie

Carne Golf Links
www.carnegolflinks.com

Enniscrone Golf Club
www.enniscronegolf.com

GOLFVÄDER
GOLFMARKNAD
KONFERENS OCH HOTELL
GOLFFILMER









Kiss & Bajs