Estland – Ett golfland på gång

Förra gången jag var i Estland fanns där endast en golfbana. Men golfen är på frammarsch i vårt östra grannland, för nu finns det sex golfbanor och fler är på gång. Estland verkar stå inför en liknande golfboom Sverige fick uppleva på 70- och 80-talen och i år har antalet golfare i landet faktiskt fördubblats.

Vi möts upp på Arlanda klockan 07.00. Flyget till Tallinn går klockan 08.30 och vi har starttid på Niitvälja, Estlands äldsta golfbana, vid lunchtid.

Någon stjäl en timme från oss när vi reser de dryga 30 milen österut. Vi landar lokal tid 10.30 trots att resan knappt tagit en timme.

Vi hämtar ut vår hyrbil och sätter fart söderut mot Niitvälja Golf. I Tallinn är det inte långt till något och det tar inte lång tid innan vi kommer fram till golfbanan.

Man kan fråga sig hur någon kan komma på idén att bygga en golfbana i ett land där ingen spelar golf. Kanske var det en utländsk entreprenör som såg möjligheterna i det vackra landskapet? Nej, Niitvälja Golf Course är – med undantag för de svenska banarkitekterna Åke Persson och Peter Chamberlain, ett uteslutande estniskt projekt. 1990 togs det första spadtaget och tre år senare invigdes de första nio hålen. Sommaren 1994 var 18-hålsbanan klar för spel.

Park, skog och vatten

Jag har samlat på mig information om golfbanorna i Estland och i broschyren jag har läser jag att: ”The weather in Estonia is never too hot for golf”. Lite lustigt val av slogan då termometern denna dag snabbt närmar sig 30 grader.

Niitvälja inleder i en utpräglad parkmiljö men vattenhindren gör sig påminda rätt ofta.

Greenerna är riktigt bra och vi trivs omgående i den vackra miljön. Det är svårt att idag föreställa sig att området för femton år sedan var grått och fullt av avfall från de kringliggande byarna.

Nu ligger här istället en riktigt vacker och gedigen golfbana med många bra golfhål. Det korta sexan över vattnet är precis som korthål ska vara tycker jag. Inte så långt (125 meter), bedårande vackert med en damm på högersidan som även når in framför greenen som är vaktad av flera bunkrar. Vi kliver av greenen med noll poäng totalt, mer imponerade av hålets karaktär än vårt eget spel. När vi sedan kommer till det nionde hålet tittar vi i banguiden både en och två gånger för att reda ut vart hålet tar vägen. Medan vi funderar vart vi ska kommer det en tvåboll damer från klubben som spelar match och vi släpper igenom dem, dels för att antagligen är dubbelt så snabba som vi, men även för att spionera på deras vägval. Det säger pang två gånger från deras utslag som genar över både skog och vattenhinder, de tackar för sig och försvinner iväg. Golfhål med dubbla dogleg har jag spelat, men trippla dogleg, som på detta hål är en för mig en ny och intressant upplevelse.

Tempot och trycket på banan är lugnt så vi hinner lätt med en fika efter nian innan vi tar oss an de sista nio som lär vara betydligt tuffare än de första.

Kvaliteten på hålen höjs och hål 13-15 går runt en stor och vacker damm och är banans egna ”Amen Corner”, där det långa 15:e med sin ö-green är riktigt spektakulärt.

Efter rundan passerar vi driving rangen där ett känt golfmärke har en demo-dag och man få prova de senaste klubborna. Det vimlar av nyfikna ester som tar chansen att testa nya klubbor. För även om Niitvälja är Estlands äldsta golfklubb är golfen som fenomen fortfarande nytt i landet. Att golf är en ung sport märks inte minst i klubbens medlemsstruktur. Av klubbens 400 medlemmar är nästan en fjärdedel juniorer.

Tallinn by night

Efter vår runda beger vi oss till Tallinns affärsdistrikt och där även vårt hotell ligger. Från mitt rum på Swissotel kan jag se samtliga svenska storbankers kontor som gett landet både glädje och sorg under det senaste decenniet. Efter ett oerhört tufft 2009 har Estlands ekonomi återhämtat sig starkt och landet har klarat EU:s krav för inflation, statsskuld, budgetunderskott och ränta och kommer därför att ansluta sig till euron vid årsskiftet.

Vi promenerar ned mot Rådhusplatsen i gamla stan där det sprudlar av liv.

Vanalinn, stadskärnan, är klassad som världsarv av Unesco och är omgiven av en två kilometer lång ringmur. Det är en förförande vacker stad med smala stenlagda gränder, små torg och rustika stenhus. Gamla stan består av två delar, den nedre med Rådhusplatsen, restaurangerna, hotellen och butikerna och den övre, Domberget, där de officiella byggnaderna som parlamentet, ambassaderna och domkyrkan finns. Tallinn är en stad som ska upptäckas per fot då avstånden, i stadskärnan, är korta. Vi strosar runt i den varma estniska natten och blir imponerade av det enorma nöjesutbud staden bjuder på.

Här finns pubar och barer, musikställen, lounger och nattklubbar i nästan varje gathörn. Att esterna tycker om att festa och att många turister lockats hit av nattlivet är tydligt. Cocktailglasen är stora och drinkarna färgglada, men vi nöjer oss med några Saku, den lokala ölen, som med lätthet rinner ner i våra strupar.

Skotskt vid Finska viken

Efterföljande dag inleds med en rejäl frukost med utsikt över Tallinn, innan det bär iväg mot klubben som utmanar Niitvälja om tronen som landets bästa anläggning; Estonian Golf & Country Club.

Klubben är den enda i östra Europa som är medlem i PGA European Tour Courses och den fem år gamla klubben har redan en bana, Sea Course, som är rankad topp-100 i Europa.

Förra hösten spelades kvalet till World Cup här och många av deltagarna blev riktigt imponerade av anläggningen. Vi stegar in i det pampiga men även det arkitektoniskt märkliga klubbhuset och noterar direkt att här är det ordning och reda. Den proffsiga personalen berättar om förutsättningarna för dagen, vi får en kort redovisning av klubbens historia och vi får banguide, pinnplaceringar och ett litet tips att hålla till vänster med drivern på ettan.

Att banans banarkitekt, den finske Lasse Pekka Tilander har studerat bandesign i Skottland märks tydligt. På den kuperande marken böljar hålen fram och tillbaka inledningsvis och efter några hål kommer vi ner till Finska viken och vi förstår varför banan fått sitt namn.    

Hålen nere vid vattnet är riktigt vassa och vi får en känsla av att befinna oss på Barsebäck och seasidehålen vid Öresund.

Liksom Barsebäck är det skarpa kontraster mellan skogshålen och hålen vid havet. Från trånga korridorer av fairways kantade av skog till öppna och vindutsatta hål går det snabbt på denna bana. Variationen av hålen och miljöerna är både spännande och smakfulla.

Trots att banan endast är fem år känns den redan definitivt som en mogen golfbana.

Vårt favorithål blir det 13:e, som även är banans signaturhål. En rejäl par-4 med vatten i spel hela vägen på högersidan och en mycket ondulerad green. Det här hålet blev det stora samtalsämnet under World Cup-kvalet.

Även avslutningshålet är häftigt, en lång par-5 som först viker höger, sedan vänster, för att avsluta med en stor green nedanför klubbhusets terrass. Ett utmärkt avslutningshål.

Efter varvet serveras lunch i det spektakulära klubbhuset. Maten i Estland är gedigen och god.

Det traditionella estniska köket har sina rötter på landsbygden, vilket innebär mycket kött, potatis och korv. Och så pannkakor som serveras med alla tänkbara fyllningar. Den exklusiva restaurangen på Estonian Golf & Country Club vill gärna rekommendera deras nya smaker från andra länder, men vi är sugna på Estnisk husmanskost och vi får en god lunch som med lätthet fyller upp vårt dagsbehov av kolhydrater.  

Estland är inget stort golfland. Ännu. Golf är fortfarande rätt exklusivt, men är på väg att bryta igenom vallen och bli en folksport.

Det finns bara några tusen medlemmar i de estniska klubbarna, men bara under det sista året har det tillkommit 1 000 nya golfare, så tillväxten är snabb.

Är då Estland värt ett besök för golfare? Absolut. De få banor som finns är riktigt bra och enkla att ta sig till. Greenfeen ligger på mellan 400-600 kronor, dvs som hemma i Sverige.

Vi blev riktigt förtjusta i Tallinn som på ett härligt sätt blandar gammalt och nytt. Nästa år är staden Europas kulturella huvudstad, ytterligare ett skäl för oss att återkomma hit. Kanske har det även öppnat några nya golfbanor då?

Länkar: