Golfarens paradis – närmare än du tror!

Text: Michael Broström
Foto: Peter Cordén, Fredrik Segerfalk

Några av landets trevligaste banor ligger inom några minuters bilfärd från varandra på Bjärehalvön. Här finns både snälla parkbanor där man sällan blir av med bollen, tuffa seaside-banor där vinden kan blåsa omkull både bagen, vagnen och medspelarna samt några av landets kanske vackraste golfvyer.

För de flesta är Bjärehalvön kanske mest känd för andra hål än golfhål. Arbetet med tunneln genom Hallandsåsen har pågått under ett drygt decennium men verkar nu kunna bli ett avklarat kapitel så att golfhålen återigen kan få ta över.

För den som är ute efter en långhelg med golfspel, god mat och trevligt boende finns många alternativ i olika prisklasser. Förutom hotellen och pensionaten i Båstad och Torekov kan man bo på klubben på Bjäre eller i mer exklusiva omgivningar på till exempel Clarencegården, där rummen är veritabla golfmuseer och med Båstads nya bana som sträcker ut sig utanför fönstret.

Väljer man att bo i Båstad kan man nå alla banor på Bjärehalvön på mindre än 10 minuter med bil. Tåget stannar i Båstad och för den flygsugne är både Kullaflyg och SAS till Ängelholm ett alternativ.

Efter golfrundan är det ett rent nöje att promenera i Båstad och titta på de gamla husen, den så kända tennisanläggningen och avsluta med en kopp kaffe eller en glass på Danska glassbaren.

Mycket nöje!

En riktigt trevlig golfanläggning
Högst uppe på Hallandsåsen ligger Bjäre GK, en mycket trevlig bana ritad av Svante Dahlgren. När vädret skiftar mellan omväxlande blå himmel och mörkblå regnmoln gör solen och den kuperade terrängen att många av hålen blir riktiga konstverk. För den kulturintresserade är Salomonhög, golfbanans adress, också en plats där det finns gott om lämningar från bronsåldern med bland annat flera gravhögar.

Banan stod klar för spel 1990 och är en bolagsdriven bana där bara 20 % av de 750 medlemmarna bor lokalt. I matrikeln finns medlemmar som bor i hela Europa och Prinsessan Birgitta är en av hedersmedlemmarna. Trots att anläggningen i alla delar är trevlig känns tomheten lite malplacerad på en golfbana. Tillgänglighetens baksida?

Det finns en hel del vatten och out of bounds i spel, men banan är inte särskilt skräckinjagande. Avslutningshålet är dock minst sagt intressant med vatten på båda sidorna, vatten kort om green och out of bounds bakom green. På några hål finns hinder som syns dåligt, men greenområdena är generellt mycket bra och det nämnda sista hålet är ett av Sveriges bästa korta par 4-hål.

För de långtslående går det att nå alla par 5-hålen på två slag och för den äventyrlige finns en spellinje som inte är helt uppenbar på sista hålet - mellan greenen och out of bounds till vänster! Det sjunde hålet är verkligen inget arkitektoniskt mästerverk, men en bra drive över området som är out of bounds till vänster ger bara en wedge kvar till green.

Tack vare banans placering på rullstensåsen är dräneringen utmärkt och man har sällan problem när det regnar, till skillnad från andra banor i trakten. Markområdet där banan ligger är uppdelat och bansträckningen känns därför lite splittrad. Minus för att man inte kommer tillbaka till klubbhuset efter nio hål.

Klubbhuset passar väl in i omgivningarna och omklädningsrummen är trivsamma och utrustade med bastu. Restaurangen har god mat och gästvänligheten är förstklassig.

Havsutsikt på alla arton hålen
Längst ut på Bjärehalvön har golf spelats sedan tidigt 1900-tal då badgästerna slog sig runt på strandheden. 1924 grundades Torekovs GK och en med dagens mått primitiv niohålsbana stod färdig 1925. Sedan dess har mycket hänt, banan är visserligen inte en av de mer moderna, särskilt längdmässigt, men i den förhärskande vinden biter den ifrån rejält och är om inte en stor utmaning så i alla fall en stor upplevelse.

Det är tydligt att banan är av äldre årsmodell, med stolta anor från 1924, vilket gör att den i stället för längd erbjuder många intressanta val från tee och på inspelen. Det är ett stort nöje att spela de många korta par 4-hålen som inte automatiskt är en given birdie.

Den nya greenen på hål elva är ett mästerverk som både är vacker att se på och en riktig utmaning att spela till och på. Det tidigare så mediokra par 4-hålet har förvandlats till ett riktigt bra par 3-hål. Lysande!

Banans styrka är generellt dess par 3-hål, med det berömda trettonde längs stranden där många drömmar om en bra score gått i kras och det sista hålet som är riktigt långt och spelas ofta in i en rejäl motvind.

Klubben har som mål att en runda ska ta 3:45 och det brukar oftast fungera bra. Kanske är det stämningen som gör att man inte drar fötterna efter sig, men annars vore det förståeligt om en del blev stående och beundrade de vackra vyerna över havet och Hallands Väderö. För övrigt sägs det att man ska kunna se havet från banans alla hål – svenskt rekord?

Skickmässigt brukar Torekov vara bra under stora delar av året. Den är dessutom en av de banor som håller öppet långt in på vintern och öppnar tidigt för dem som inte kan vänta på att den egna banan ska öppna.

Banans layout är trevlig, men bansträckningen är tyvärr inte lika bra. Det är en hel del långa promenader och man riskerar i många fall att träffa andra spelare med mindre välriktade slag. Dessutom kommer man inte tillbaka till klubbhuset efter nio hål och kiosken är placerad mellan hål elva och tolv, vilket är synd för den riktigt fikasugne.

Omklädningsrummen och klubbhuset används flitigt, men efter en renovering av klubbhus och restaurang är dessa delar nu i toppskick. Maten har vid våra besök alltid varit mycket god och portionerna mer än tillräckliga.

Mer tradition än nästan någon annanstans
När fyra engelsmän efter en dags tennis i Båstad frågade efter en golfbana och Ludvig Nobel ur egen ficka betalade en taxi till Falsterbo åt dem föddes tankarna på en egen bana i Båstad. Engelsmännen Hawtree & Taylor ritade en spännande och rolig layout och ett större antal av deras landsmän grävde och byggde banan.

Redan 1930 hade klubben sin första golfvecka, till vilken "alla golfspelare i de nordiska länderna" bjöds in. Det är Sveriges äldsta golfvecka och har spelats varje år sedan dess. I klubbhuset finns förutom en mängd klubbor och fotografier från klubbens 75-åriga historia även en vägg med handmålade tapeter som suttit sedan klubbhuset först öppnade.

Mycket mer tradition än så här blir det inte i Golfsverige. Vi tillbringade flera timmar i klubbhuset med att titta på gamla bilder och höra berättelser om banans historia. Atmosfären förstärktes ytterligare av den tweed-klädde gentleman som intog sitt kaffe med spikrak rygg.

Klubben har idag 36 hål och den Gamla banan är kort med moderna mått och man kan i många fall spela från omkringliggande hål, vilket dessutom gör den bred. Att en bana som inte förändrats särskilt mycket sedan 1930 fortfarande kan spelas med stort nöje trots modern utrustning är ett mycket gott betyg åt Hawtree & Taylor.

Den inbjudande breda banan ger upphov till en del säkerhetsrisker och den smått förvirrande bansträckningen gör att man utan vidare skulle kunna spela fel hål ganska många gånger. Den utmärkta banguiden, som ingår i greenfeen, kommer till stor nytta både för spelet och som tips på vart man ska gå. Den kuperade terrängens naturliga charm och de varsamt formade kullarna och bunkrarna intill greenerna gör dock att man förlåter mycket.

Hela klubbhusområdet andas tradition och klass, men är uppfräschat och i utmärkt skick. Per Pro AB, som driver shopen, har en mängd bilder längs väggarna som bara de är värda ett besök. Titta särskilt efter bilden på Craig Stadler från det år han vann US Amateur. ”I am the walrus!”

Banan har en del intressanta hål, flera av dem par 5-hål. Det finns historier om hur en tävlingsspelare en gång drev ettans green efter ett antal studsar på vägen och på hål 15 ska du sikta så mycket höger att det börjar kännas löjligt. Efter en bra drive där har man inte mer än ett järn kvar trots att det inte rullar särskilt mycket på banans ofta mjuka fairways. Sista hålet är också ett par 5 där många tävlingar avgjorts med satta eagleputtar eller missade parputtar.

En helt annan bana
När trängseln på Båstads gamla bana blev för stor i slutet på 80-talet bestämde man sig för att bygga en ny bana. 1990 stod mästerskapsbanan signerad Tommy Nordström klar, men tyvärr var den till en början lite för svår och det krävdes en del ombyggnationer och justeringar innan många av medlemmarna vågade sig ut på banan.

Det finns skräckhistorier om hur spelarna i början inte ens nådde fairway från tee, men det var då. Idag är banan en riktigt härlig utmaning där man får användning för alla typer av slag. Tyvärr har den nya bansträckningen gjort att man avslutar på ett av banans svagare hål.

Från gul tee är banan inte särskilt lång, men det krävs en del strategiskt tänkande. Sexan och sjutton är två riktigt fina par 5-hål där man kan nå på två slag, men får betala dyrt i något av vattenhindren på vägen fram om man försöker sig på ett slag man inte klarar av.

Sin vana trogen har Tommy Nordström lyckats åstadkomma några riktigt bra hål som är riktiga skönheter både att spela och att beskåda uppifrån femtonde tee där utsikten är himmelsk över de varsamt formade greenområdena och de vidsträckta vyerna.

Det är svårt för en ny bana intill en klassisk gammal bana att hävda sig på det här området, men Båstads Nya gör ett mycket bra jobb och i många delar känns det som om banan alltid legat där.

Claerencegården
Till höger om nians green på Båstads Nya ligger sedan 1998 Claerencegården, ett smått fantastiskt litet hotell med rum som inspirerats av världens alla hörn.

Hotellet drivs av makarna Per och Agneta Widmark som från början bara hade åtta rum, men för några år sedan byggde ut och idag kan erbjuda boende även i något av de tre nybyggda husen.

Ett besök på Clarencegården måste inkludera en titt på den tavla som innehåller en lista över världens 100 högst rankade banor. För varje bana som Per har spelat finns en peg och vid vårt besök satt det 80 peggar på tavlan ... Troligen ett svårslaget svenskt rekord.

Mer på gång
Förutom de banor som redan nämnts finns flera andra banor i trakten, bl.a. Åkagårdens GK, en mycket kuperad bana där bergsgetter utan vidare skulle känna sig som hemma. När man gått den banan några gånger har man antingen fått god kondition eller skaffat sig en golfbil.

Dessutom finns Äppelgårdens GK, som ligger lättillgängligt strax efter avfarten från E6, är en gammal äppelodling som omvandlats till en niohåls golfbana med utmärkta greener. Många äppelträd står fortfarande kvar och när de blommar överallt omkring hålen känns det som om man förflyttats till en Astrid Lindgren-värld.

Som om inte detta skulle räcka strider man politiskt om tillstånden för flera nya anläggningar. Om det blir maktskifte i kommunen till hösten är det inte omöjligt att vi får återkomma med flera nya artiklar om de banor som då kan komma att anläggas.

LÄNKAR

Boende
Clarencegården
www.clarencegarden.se

Pensionat Enehall
www.enehall.se

I klubbhuset på Bjäre GK
www.bjaregolfklubb.se

Hemmeslövs Herrgård
www.hemmeslovsherrgard.com

Hotel Skansen
www.hotelskansen.se

Golfklubbar
Bjäre GK
www.bjaregolfklubb.se

Båstad GK
www.bgk.se

Torekovs GK
www.togk.se

Åkagårdens GK
www.akgk.se

Äppelgårdens GK
www.appelgarden.se