Bäckavattnet reser sig ur askan

Text: Michael Broström
Foto: Fredrik Richter

När klubbhuset brann ned kände medlemmarna och klubben hur den redan nedåtriktade spiralen började snurra allt fortare. Med ny ägare, nya idéer och nytt klubbhus har Bäckavattnets GK nu i stället påbörjat en resa med positiva förtecken som kan räcka riktigt långt.

Efter att en längre tid ha varit en av de många klubbar som haft problem med medlemstillströmningen och ekonomin åkte Bäckavattnets GK på en rejäl smäll när klubbhuset med den helt nyrenoverade restaurangen i början av förra året brann ned till grunden.

Under året hoppade en hel del medlemmar av från klubben och krisen var ett faktum. När det så var dags för årsmöte valde man att sälja banan till markägaren, som i sin tur lovade att satsa på banan och ge medlemmarna i klubben valuta för sina pengar.

Smarta idéer

Per Lilliefelth, nye ägaren till banan, bor i herrgården som syns från tolvans tee och har sprungit på banan sedan han var 12 år. Med många smarta idéer och en positiv inställning har han på kort tid åstadkommit förändringar som mottagits väl av såväl personal som medlemmar.

Det nya klubbhuset som delvis finansieras med försäkringspengarna från det gamla nedbrunna klubbhuset har flyttats och nu fått en ypperlig placering mellan parkeringen och första tee. I restaurangen där nygamla krögare kommer att husera kommer matgästerna att kunna njuta av utsikten över det bildsköna sista hålet.

De stora förändringarna syns dock inte ännu, men kommer att radikalt förändra och förbättra den bana som redan innan var trevlig att spela, om än kanske med en del udda lösningar där den egensnickrade designen tydligt visade skillnaden på riktiga banarkitekter och glada amatörer.

Med Göteborgsbaserade Golf Engineers som rådgivare har Per tänkt räta ut och fixa till flera av de hål som idag dras med både säkerhetsproblem och problem med att i grunden bra golfhål störs av mindre bra detaljer.

Utöver detta gör man en satsning på rangen och har redan anlagt och sått en ny övningsgreen enligt USGA-specifikationer som ett test inför eventuell renovering av banans greener.

Redan bra

Med en storhet som Halmstad Golfklubb som lokal konkurrent står sig Bäckavattnets GK ändå relativt bra. Det är en kuperad skogsbana där Fylleån ringlar sig fram i kanten, och där man en ljummen sommarkväll kan få en upplevelse utan dess like och en blåsig höstdag kan få kämpa mot såväl elementen som en del riktigt tuffa hål.

För den som besöker banan för första gången rekommenderas en banguide där man kan fundera igenom hur man ska spela hålen. Det är sällan eller aldrig en bra idé att bara panga på med drivern. Ett välplacerat utslag kan ge en bra vinkel in till greenen och då spelar det mindre roll om man har wedge eller järnsju i handen.

Bland de första nio hålen finns många dogleg-hål med väl skyddade greenområden där det tredje, fjärde och femte är typiska exempel på hål där den kloke mycket väl kan göra tre par eller ännu bättre, medan den obetänksamme utan vidare kan rada upp både dubblar och tripplar.

Det är denna kvalitet som gör banan rolig att spela. Den är inte lång, faktiskt ganska kort, men det är sällan man saknar längden som komponent och vill man sträcka ut rejält finns hål där även drivern kan få komma fram – men det gäller att välja rätt spellinje.

När man så klarat av det nionde hålet och den dramatiska höjdskillnaden ned till greenen som skyddas av vatten är det inte osannolikt att man är både ett och två slag bättre än sitt spelhandicap, eftersom den till synes väl tilltagna slopevärderingen ger gott om extraslag. Men det blir värre …

Rejäl uppförsbacke

De sista nio hålen är en rejäl uppförsbacke, både spelmässigt där det finns flera tuffa hål och i terrängen där man har tre hål med upphöjda greener där det gäller att hålla tungan rätt i mun på inspelet.

Från tolvans tee har man ett av Sveriges i särklass snyggaste utslag och det krävs koncentration för att se att hålet trots att det är kort är en tuff utmaning där man spelar till en tvärställd fairway och sedan vidare till en tvärställd green. Man kan frestas att slå driver mot vänstersidan, men då får man problem med den månghundraåriga eken som vaktar greenen.

De två par 5-hål som sedan följer är ofta goda chanser att hämta in slag, men kanske ska man akta sig för att försöka upprepa den bedrift som förre klubbpron gjorde för några år sedan. På det 460 meter långa 14:e hålet med sin dubbla dogleg slog han en mäktig drive direkt upp på green och satte sånär putten för albatross.

Vi vanliga dödliga gör bäst i att inte skära av för mycket av hålets första dogleg och sedan lägga upp kort om bäcken innan green. Efter ett kort inspel och förhoppningsvis bara en putt har man sedan nått de fyra sista hålen där männen skiljs från pojkarna.

Längdkontroll och fantasi

Mot slutet av rundan har den kloke säkert en sänkning i sikte medan den våghalsige troligen inte längre har något att förlora och i stället kan satsa på en spektakulär avslutning. Den tuffa avslutningen inleds med ett par 3-hål där det är viktigt att ha kontroll på sina längder och inte bli för kort eller för lång om man ska ha en god chans till att göra par.

Det sextonde hålet är ett ganska långt par 4-hål med en rejält upphöjd green som är så kort att bunkern bakom greenen ofta får besök av spelare som blir lite för ivriga. Skickliga spelare försöker slå inspelet med backspinn medan de som vet sina begränsningar lägger upp på andraslaget och tar sina chanser med ett kort wedgeslag.

Även sjutton är ett par 4-hål med en upphöjd green. Här kan det vara problem att se var flaggan står och greenen är lurig med en längsgående ås och missar i sida kan ge riktigt tuffa chipplägen. En god fantasi är en bra egenskap på det här inspelet som får slås i ett rejält uppförsläge och där ett punchat järn till framkant green och sedan förhoppning om lagom rull kan vara bästa alternativet.

Lyckas man komma förbi de här tre hålen utan katastrofer får man sedan sin belöning i form av en bildskön vy på 18:e tee. Hålet i sig är ett kort par 3 som normalt inte varit något större bekymmer, men med en kraftig höjdskillnad ned till greenen som vaktas av vatten kort och till vänster får man försöka hålla koncentrationen uppe för ett sista klokt järnslag.

Gott rykte

När man summerar sin runda över en kall öl i restaurangen är det inte svårt att förstå varför Bäckavattnet har ett så gott rykte bland gäster från hela Sverige. Det är en av landets bättre skogsbanor och med de förbättringar som är på gång kommer banan att bli en riktig pärla.

Utöver banan och det nybyggda klubbhuset har man funderingar på en mindre SPA-anläggning och boende intill Fylleån med sitt fina fiske. För den naturintresserade finns flera vandringsleder i naturreservatet och vid Simlångssjön.

Den som redan idag vill besöka Bäckavattnet och bo i närheten kan ta en titt på Marbäcks Herrgårds exklusiva golfsvit för två med utsikt över Fylleån och det tolfte hålet. Lite längre bort finns Tallhöjdens Värdshus och det är inte mer än 20 minuters körning in till hotellen i Halmstad, där sommarnöjena är lika kända som de är bra.