Med vilda djur som åskådare

Text och foto: Helena Hugosson

För någon som inte är uppvuxen på landet och som har Skansen eller möjligtvis Kolmården som referens är Åda Golf & Country Club en naturupplevelse. I Sörmlands skogar ligger en naturskön bana som är omgärdad av vildmark och bjuder på nära-naturen-upplevelser, samtidigt som banan är lurigare än du anar.

På en fest efter en golftävling på Trosa GK 2001 beslöt sig bonden Mikael Isoz att ytterligare en golfbana skulle byggas i Trosatrakten, men denna gång på hans gamla vilthägn. Sagt och gjort, det blev en golfbana ritad av Rolf Collijn som stod klar 2003.
Och som ett gammalt vilthägn skvallrar om, är naturen precis in på knuten här. Visserligen byggs det en del hus här och var i området, men skogen står tät runt golfbanan och omgivningen andas av ro och stillhet.

Restaurangen drivs av krögarparet Anders och Agneta Scharp som lockades till Åda redan till öppnandet av golfbanan. De hade tidigare drivit restaurangen Norslunda Krog på Arlandastads GK och blev under den tiden utnämnda till en av landets bästa golfkrogar. Så med en ambition att fortsätta driva en restaurang av toppkvalitet i kombination med ett hotellboende flyttade de ner från Stockholm till Trosa.

– Här är vi självförsörjande på vilt, något som vi ser som positivt med att det blir närproducerad och ekologisk mat vi serverar, säger Anders.

Och just det vilda är en upplevelse Åda G & CC vill förmedla till sina gäster. Banan är omgärdad av vildsvinsstängsel för att hålla de bökande svinen borta från greenerna. Men på banan kan man ledigt få syn på bufflonfår på klipporna vid hål sju och åtta. Och det finns gott om rådjur, räv, hare, älg och olika hjortar. Alla finns naturligtvis inte på golfbanan under dagtid, men en tidig promenad i soluppgången bjöd på åtminstone en räv mitt på fairway och skymten av några rådjur.

– Norrlänningar på besök tror att de hamnat på Skansen just för att det är så mycket vilt häromkring, berättar Anders.

Golf och jakt
Hans perfekta kombination för sina gäster är att spela golf en dag och vara med i en jakt dagen därpå med boende och middag på golfklubben. Att få vara med om att jaga och äta djur som jagats i trakten är en upplevelse för de flesta. Till och med kockelever som kommer på upplärning blir berörda av att faktiskt få arbeta med ett helt djur som inte är styckat och klart. Men vill man inte jaga finns det lerduveskytte, fiske eller matlagningskurser att tillgå också. Alternativen är lika många som det finns gäster på hotellet som rymmer 36 gäster.

Till Åda kommer mest herrgäng, enligt Anders, trots att banan enligt honom är en bra ”damgolfsbana”. Damerna som lockats hit har trivts bra och tyckt om banan. Själva klubben är ganska liten och familjär med endast 300 medlemmar, medan greenfeegästerna är uppemot 12 000 om året. Banan är 5 564 meter från gul tee och
4 694 meter från röd tee. Med andra ord är det ganska stor skillnad i längd mellan gul och röd, något som naturligtvis gynnar banans ”bogeydamer”.

Golfbanan är verkligen vacker där den ligger inbäddad i skog och klippor. Ibland får man känslan av att banan ligger i en stor grop och tystnaden här måste nog matcha den tystnad norrlänningar är vana vid från vildmarken i norr. Generellt sett är banan också snäll med breda fairways och relativt lättspelade ruffar. Dock har man på första hålet out of bounds till höger, men med ett säkert spelat utslag till vänster är det inget bekymmer, såvida det inte blir för mycket vänster till sidovattenhindret. Efter en start med ett par fyrahål på 324 resp 273 meter är man lagom uppvärmd för nästa hål: ett lurigt par korthål.

Med vattenhinder till vänster framför green är det ett måste att veta sin längd på klubban vid utslaget. De som spelar säkert, eller fegt beroende på hur man ser på saken, placerar utslaget till höger. Därifrån har man två bunkrar i vägen när man ska chippa upp green. Just vattenhinder finns i spel från tio hål.

Under vår runda på Åda utsåg vi hål sex som vår favorit. Hålet är 366 resp 305 meter långt. Hålet svänger åt vänster och drivern får vara kvar i bagen på utslaget. Utslaget sker från en platå och landningsytan för första slaget är ganska litet, även om det går att hitta en boll utanför fairway. Greenen här är underbart ondulerad och dessutom även den på en platå. Närspelsskicklighet premieras högt på detta hål! Inte för inte har de döpt hålet till ”Monstret” på Ådas hemsida.

Efter ”Monstret” kommer ytterligare ett roligt hål. Passa på att spana efter mufflonfår på höger hand medan du spatserar fairway fram. Det är banans första par-fem, och kräver också det rätta valet av klubba. Här går det inte att bara panga på om man är en långtslående spelare, utan istället välja klubba med omsorg. Och på samma utmanande sätt som ”Monstret” är greenen både inbjudande och skräckinjagande på samma gång.

Två hål med stora utmaningar leder dig fram till banans kanske vackraste hål. Utsikten är mycket njutbar och passa på att njuta innan du luras av det korta par-trehålet som tycks enkelt men som lurar med både små åar, träd och bunkrar. Men efter det är det ett rakt hål nio som väntar innan du når kaffestugan för den välförtjänta pausen. Från stugan kan du spana in bakomvarande bolls inspel på hål nio men också ha koll på framförvarande bollars utslag och inspel på det korta par-trehålet som väntar som hål nummer tio.

Vackert men klurigt
Med kaffe och kaka i kroppen väntar så nästa nio hål. Tian är en utmaning för spelare från gul tee, då de måste slå över vattenhindret. Spelare från röd tee däremot har en enkel väg till tee. Oavsett teefärg får man dock se upp med alla bunkrar som omgärdar green. Vid hål elva slår man ut från en upphöjd tee, och vid rätt tidpunkt på året är den lila blomsterängen till vänster hänförande vacker. Sörmlands grönska kan knappast vara vackrare.

Åda har få kraftiga doglegs, men hål tolv är en av de roligare. Trots att man blir varnad för att greenen är längre bort än den verkar är det svårt att våga slå så långt som man ska på sitt andra slag. De som spelat tidigare, eller litar mer på sina klubbor har chans att göra par.

Det är lätt att låta tjatig när man beskriver Åda, men arkitekten har tänkt på att utnyttja utsikten på banan. Så även på hål sexton där du från tee har en snygg vy över hela hålet. Hålet känns nästan som ett par-tre, men det är ögat som lurar dig – hålet är längre än du tror. Och efter att ha myror i huvudet för att ha slagit för kort på tidigare hål är detta tvärtom, här får du se upp med att inte slå för långt inspel istället.

När man slår ut på hål sjutton är det faktiskt ganska skönt att rundan går mot sitt slut. Åda är en bitvis mentalt krävande bana, och att få avsluta med ett korthål och ett hyggligt lättspelat par fyra gör att kroppen längtar efter hål nitton istället…

Och beroende på vilken kvällsaktivitet man har valt i sin vistelse på Åda kan man alltid förvänta sig god mat. Antingen om man som grupp är delaktig i matlagningen av något vilt, eller om middagen intas på klubbhuset eller Trosa Stadshotell som också ingår i Ådas verksamhet är det speciella smaker som kommer fram med originella kryddor som nässlor, kastanjer eller rabarber.

Med golfklubborna i bagaget på väg hem har man en behaglig känsla i kroppen. Doften av solvarm barr dröjer sig kvar, likaså den lilla räven på fairway i soluppgången finns på näthinnan ett bra tag efteråt. Kombinationen av naturupplevelser och golf som Anders berättade om verkar fullständigt förnuftig när man upplevt den på nära håll.

FAKTARUTA: Åda Golf & Country Club